Det hände en grej

Det är inte första gången jag hamnat i en diskussion om min egen släkt. Det är roligare nu för tiden eftersom jag inte har samma efternamn som 'den sidan' längre.. och det är just den halvan som Orsa folket gärna pratar om.
I går satt jag hemma hos en kompis vars familj och vänner hade världens utlägg om Stina, min pappas farmor.
Att höra folk prata, mest skit, om släkten rör mig faktiskt inte i ryggen. Det är när osanningar och elaka saker om min familj uttrycks (syskon, mor) som jag ser rött, annars kan nog jag njuta och skratta åt det faktum att om ca 15min så kommer de som pratat att tystna och skämmas lite när jag avslöjar mitt gamla efternamn - helskönt!


En släkting som verkligen tog åt sig av mitt inlägg ringde, arg som ett bi, så jag lägger till detta:
Jag ÄLSKAR min släkt, både halvorna av den. Men jag respekterar andras åsikter, lyssnar inte på rykten och umgås med alla så länge de visar mig samma respekt som jag gör dom. Jag snackar inte skit om min släkt eller om mina vänner, men jag har självdistans nog att skämta om det. Om du är en Brandt, ta inte illa upp.. vi har samma blod och jag skulle inte önska bort det. Peace!