Det hände en grej

Jag kan nämna hur många bra saker med min hemort som helst, hur vackert det är.. hur kulturen liksom värmer i hjärtat.
Hur skönt det är att vara omringad med folk man känner men myntet har en baksida som inte alls blänker lika mycket.
I dag jämförde min syster Orsa med filmen jägarna där folket är så inrutade i sina mönster och idéer att de inte tillåter andra att komma in. Just så är Orsa, skulle du vara nyinflyttad kanske du får dig en liten umgängeskrets men du kommer alltid vara den som inte riktigt passar in.
Och gud nåde dig om du skulle ha gjort något brott i dina dagar, testat narkotika eller hamnat i slagsmål.. för då blir inte livet lätt i lilla Orsa. Du får inte en andra chans, du kommer alltid vara stämplad som 'den' personen.
Bakom din rygg tisslas och tasslas det, dina vänner kommer vara få p.g.a rädslan att även dom bli stämplade som konstiga, att inte passa in.
Nej, bäst av allt är att hålla käften, jobba heltid, inte ägna sig åt någon egendomlig hobby, aldrig flytta från kommunen och just ja.. se till att vara född i rätt släkt för att om du skulle ha oturen att inte vara det.. ja, då är du fan stämplad utan att själv behöva göra nåt dumt. Skönt va?

Jag väljer mina vänner efter deras kvaliteter, hur de får mig att må. Jag skiter i deras efternamn, vad de har gjort i sina dagar, vilka politiska åsikter de har. Jag respekteras deras egna tankar och idéer precis som dom gör med mig.
Jag är väldigt olik de vänner jag har, och många snackar säkert redan bakom min rygg men det skiter jag i. Mina vänner får mig att må bra så snälla rara söta Orsingar, sluta upp att vara så trångsynta och föredömande. Ge människor en chans att visa sitt rätta jag istället för att dömma ut dom.
Jag kan visa mängder av forskningsresultat som pekar på att om du kallar en person för t.ex dum tillräckligt ofta så voíla... han tror sig vara dum.
Tror nog att Orsa kan vara den största mobbaren någonsin och med tanke på alla små byar som finns i Sverige så är det en sorgsen tanke..

Glöm inte..... ---> Peace, love and understanding!!

I dag var jag i nacka forum alldeles solo. Hamnade på New Yorker och förälskade mig i en helcool klänning. Ett sånt där litet tygstycke utan axelband som sitter tajt tajt.. inte kunnat använda sådant på många år. Men nu, två storlekar mindre satt den perfekt och det fanns en tillstymmelse av tårar i ögonen när jag insåg att jag faktiskt börjar se ganska bra ut igen!
Med höjt självförtroende och tonvis med kärlek från familjen Samuelsson så orkar jag lite till, har faktiskt uppdaterat mitt CV och sökt tre jobb nu på kvällskvisten.
Dags att vakna och börja leva nu!

Sen har jag ju även bestämt att eftersom det blir sista sommaren som 'liten' så drar jag på Peace and Love! See you peeps there!! :D

Nu befinner jag mig här.. min syster och hennes man måste vara ett av jordens mest underbara människor. De har inrett deras allrum på nederplan så att jag har ett kryp-in. Köpt draperier och tömt hyllor för att jag ska ha något eget.
Drömmen om en framtid i Orsa får jag nog lov att släppa nu, blir ingen cuda för min del på några år, inget jobb med Youngsters via kommunen. Känner mig motarbetad när det kommer till Orsa Kommun..
Skulle vilja säga att jag har bestämt mig, att det blir Sthlm till hösten, jag vet ju att det kommer att bli så men ändå känner jag mig osäker. Osäker för Keso's skull, även om jag vet att hon skulle trivas hos mamma så skulle jag gråta floder om jag får lov att lämna ifrån mig henne också.. det räckte med Gifting, katten jag fortfarande kan gråta floder för när jag tänker på. Keso är speciell när det gäller andra katter och lite av en mes, om inte hon och Müsli går ihop (Syrrans katt) så betyder det att Keso blir mammas..
Men ja, en katt ska ju inte hindra mig från att flytta, jobba etc etc.. mjo visst, så snackar någon som inte äger ett djur..
I dag ska jag klippa mig, få tillbaka lite självförtroende kanske och gaska upp mig. Har gått runt och sett ledsen ut i flera dagar nu. Har t.o.m sovit i natt.. nu ska jag skaka av mig allt och bara leva i nuet..

Jag vill leva i nuet, inte ångra mig sen!
Morgondan är för långt bort men jag skrattar i dag!!

Det är så oerhört underbart skönt att Sandra är hemma. Vi satt och umgicks i går, vi två, hennes pojkvän, Makke och Sune. Stämmningen är alltid på topp, skratten hopar sig och hjärtat bara tankar kärlek.
Ska njuta fullt ut denna veckan innan hon sticker igen!

Ibland blir man förvånad, suttit och chattat med en go vän över facebook och började prata om Västerås och rädslan för att åka dit, även om så bara för ett kort besök.
Trodde att det var en rädsla i allafall, när jag sedan skrivit klart och förklarat så stog det svart på vitt, det jag egentligen kände var jobbigast var alla tankar jag tror att folket där har om mig efter att jag flyttade.
Hur jag egentligen ser ner på den personen jag blev där, hur jag spottade på den mannen som betytt mest för mig i livet och hur jag krossade mina drömmar. Allt ledde tillbaka till mig.
Även om upptäckten var förkrossande så var den ändå jävligt skön, det betyder att jag har något att jobba med för att så småningom förlåta mig själv och gå vidare.
Man borde öppna upp sig oftare, gå djupare, naknare och ärligare!

Denna låt för bli för hoppet!

Det har varit lugnt på den fronten ett tag, njutit över att vara singel och fri. Ingen man behöver lägga ner energi och konstanta tankar på.. men på senaste tiden har det saknats kärlek. Armar som håller om dig, omtanke och nån som tycker om dig och vill vara med dig.
Saknar kärlek och värme <3...

Försöker samtidigt glömma bort saknaden efter 'han', längtan efter det jag aldrig fick.. det börjar ljusna.

Det var ett tag sedan jag skrev. Haft fullt upp att återta livet och umgås med folk som gör mig lycklig.
Har insett att riktiga vänner är svåra att finna.. lärt mig att såras är en del av livet. Men kände ändå att det var sista försöket nu, orkade inte med falska människor som gör att du hela tiden får en känsla av ensamhet.
Har umgåtts med min nya vän ganska mycket på senaste, sover hos varandra för att vi funnit en känsla av trygghet i det hela. Skönt liksom..

hare!

..står tusen åter (eller nåt sånt tjafs). I och med smeten så steg en jävla riddare fram. En tuff fasad med ett komplicerat inre. Helt underbar äcklig ärlig när man ställer en fråga.
En sån där tjej som man bara möter nångång i sitt liv, jag har nu turen att ha två stycken!! Sandra och Jeanette , jag har sån himla tur ibland!
Istället för att gråta i natt så garvar jag tills jag spyr, tack cruel world för att du lyfte oket, kanske i simon tid ska jag lära känna mig själv igen och må så där äckligt bra som folket i alla musikaler jag sett i dag gjorde.. kanske utan Hollywood leendet dock! Men istället för gula tänder så kallar jag dom gyllene och skrattar tills jag gråter.. taggarna ut, stackars nån om ni kommer för nära, inte att leka med längre ;).

To my ladies:

Pink - F*cking perfect (klicka för youtube länk)

Pretty pretty please, don't you ever ever feel
Like you're less than f*ckin' perfect
Pretty pretty please, if you ever ever feel like you're nothing
You're f*ckin' perfect to me!

You're so mean, when you talk about yourself, you were wrong
Change the voices in your head, make them like you instead
So complicated, look happy, you'll make it!
Filled with so much hatred...such a tired game
It's enough! I've done all I can think of
Chased down all my demons, I've seen you do the same

Oh, pretty pretty please, don't you ever ever feel
Like you're less than f*ckin' perfect
Pretty pretty please, if you ever ever feel like you're nothing

Nu har jag varit i stockholm i 10 dagar och har JÄTTE mycket att berätta men i helt fel mood för det.
Lovade mig själv att aldrig blogga när hjärtat värker, för att bespara mina nära och kära det, inblandade samt mig själv från pinsamheter. Valde dock en låt som summerade hela känslan liksom.. så lyssna på den så återkommer jag en dag lite senare när humöret är på topp!


Kika in:
Lars Winnerbäck - Kom Änglar

Den vackraste stunden i livet var den när du kom
och allt var förbjudet
och allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om
för det ekar i huvet'
och det blod som jag trodde var stilla det fick du att rinna,
den uppgivna röst som jag nyttjat så illa fick du att försvinna

O jag somnade den natten i tron på att allt var en del
i en kärlekshistoria
men det visa' sig dagen därpå att jag hade gjort fel
när jag gav dig en gloria
Och den stund som jag kände som nära var blott alvedon
och dom himmelska ben som jag ville förtära dom gick
där ifrån

Ställa upp, jobba arslet av sig.. och sen bli sviken. Alltså... mjäk!

Nej, nu hoppar jag ner i sängen med min stora kärlek:



Puss och go natt

En polare på facebook tipsade om en video på youtube som heter Solider Homecoming Suprise Mix och jag började titta på den och grät... och grät.
Kärlek <3