Update
Min kära vän och granne Sandra har ju bestämt sig för att dra ifrån mig och kära Orsa så med henne försvann också internet då vi delade på det. Har haft internet torka so to speak.. men nu är det tillbaka och bloggen ska uppdateras så klart. Vad har jag då gjort under denna tid?
Fick nekande svar från arbetsmarknadsenheten som ansåg att de inte hade råd att anställa mig under sommaren för att vara arbetsledare för ungdomarna. Tycker det kändes jävligt skumt om jag ska vara ärlig.. undrar hur många gratis timmar jag lagt in i Youngsters. Nåja.. ingen idé att gnälla.
Det är svårt att spotta i nävarna efter så lång tid som arbetslös men efter att kilona rasat då maten inte funnits så inser jag ju att deras taktisk att få mig att orka några mil till i jobbsökardjungeln är helt enkelt att svälta mig. Denna månad efter räkningarna är betalda så har jag runt 500kr att leva för.. men är alldeles för tom och trött för att reagera. Har lärt mig hur man ska leva på matskrapet.. nästan.
Min syster kanske är den räddande ängeln som erbjuder mig jobb i Stockholm. Det känns riktigt jobbigt att få lov att flytta, ge bort min käraste vän Keso och bo i en väska.. men det kanske också ger mig orken att söka lite mer jobb här hemma som gör att jag kan stanna ett tag till.
Det är någonting med Orsas vyer, varje gång jag åker från mammas stuga så finner jag mig själv saligt varm i kroppen när jag ser vår fin utsikt här i Orsa.. vi är bortskämda (:
Jag håller er uppdaterade!
Fick nekande svar från arbetsmarknadsenheten som ansåg att de inte hade råd att anställa mig under sommaren för att vara arbetsledare för ungdomarna. Tycker det kändes jävligt skumt om jag ska vara ärlig.. undrar hur många gratis timmar jag lagt in i Youngsters. Nåja.. ingen idé att gnälla.
Det är svårt att spotta i nävarna efter så lång tid som arbetslös men efter att kilona rasat då maten inte funnits så inser jag ju att deras taktisk att få mig att orka några mil till i jobbsökardjungeln är helt enkelt att svälta mig. Denna månad efter räkningarna är betalda så har jag runt 500kr att leva för.. men är alldeles för tom och trött för att reagera. Har lärt mig hur man ska leva på matskrapet.. nästan.
Min syster kanske är den räddande ängeln som erbjuder mig jobb i Stockholm. Det känns riktigt jobbigt att få lov att flytta, ge bort min käraste vän Keso och bo i en väska.. men det kanske också ger mig orken att söka lite mer jobb här hemma som gör att jag kan stanna ett tag till.
Det är någonting med Orsas vyer, varje gång jag åker från mammas stuga så finner jag mig själv saligt varm i kroppen när jag ser vår fin utsikt här i Orsa.. vi är bortskämda (:
Jag håller er uppdaterade!
Släkten är.. värst?
Det är inte första gången jag hamnat i en diskussion om min egen släkt. Det är roligare nu för tiden eftersom jag inte har samma efternamn som 'den sidan' längre.. och det är just den halvan som Orsa folket gärna pratar om.
I går satt jag hemma hos en kompis vars familj och vänner hade världens utlägg om Stina, min pappas farmor.
Att höra folk prata, mest skit, om släkten rör mig faktiskt inte i ryggen. Det är när osanningar och elaka saker om min familj uttrycks (syskon, mor) som jag ser rött, annars kan nog jag njuta och skratta åt det faktum att om ca 15min så kommer de som pratat att tystna och skämmas lite när jag avslöjar mitt gamla efternamn - helskönt!
En släkting som verkligen tog åt sig av mitt inlägg ringde, arg som ett bi, så jag lägger till detta:
Jag ÄLSKAR min släkt, både halvorna av den. Men jag respekterar andras åsikter, lyssnar inte på rykten och umgås med alla så länge de visar mig samma respekt som jag gör dom. Jag snackar inte skit om min släkt eller om mina vänner, men jag har självdistans nog att skämta om det. Om du är en Brandt, ta inte illa upp.. vi har samma blod och jag skulle inte önska bort det. Peace!
I går satt jag hemma hos en kompis vars familj och vänner hade världens utlägg om Stina, min pappas farmor.
Att höra folk prata, mest skit, om släkten rör mig faktiskt inte i ryggen. Det är när osanningar och elaka saker om min familj uttrycks (syskon, mor) som jag ser rött, annars kan nog jag njuta och skratta åt det faktum att om ca 15min så kommer de som pratat att tystna och skämmas lite när jag avslöjar mitt gamla efternamn - helskönt!
En släkting som verkligen tog åt sig av mitt inlägg ringde, arg som ett bi, så jag lägger till detta:
Jag ÄLSKAR min släkt, både halvorna av den. Men jag respekterar andras åsikter, lyssnar inte på rykten och umgås med alla så länge de visar mig samma respekt som jag gör dom. Jag snackar inte skit om min släkt eller om mina vänner, men jag har självdistans nog att skämta om det. Om du är en Brandt, ta inte illa upp.. vi har samma blod och jag skulle inte önska bort det. Peace!